Rädd
Nu är jag så jäkla rädd för att må dåligt igen så att jag mår dåligt, bara därför.
Seriöst! Avliva mig på riktigt. Detta är icke ett värdigt liv.
Dom skriver glatt ut piller till dig som ger biverkningar ock förkortar ditt liv med 15 år. Människor med psykisk sjukdom lever i snitt 15 år kortare än medelsvensson. Men någon dödshjälp för att påskynda processen det får en icke.
um bra ka da bra 
Man ska på något sätt hitta lyckan på egen hand, man kan få lite hjälp att må uthärdligt, men i vissa fall är nog målet en dräglig förvaring mer än att det ska bli bra.
Lite av en dyster bild, men jag ser allt mer av hur mamma inte riktigt får den hjälp hon behöver från samhället.
Du däremot är ju så stark, du tror det nog inte nu, men du klarar även det här.. Någonstans ser jag att det till våren åter kommer en sol och en värme, kanske en reseberättelse från en ny långtur..
Det är bara att uthärda de tunga stunderna fram till ljuset kommer igen.
Man kan icke kräva att känna lyckan hela tiden. Lifvet går ju upp ock ner hos alla. Extra tufft ibland. Idag hade jag turen att pendeln slog över i lycka ock glädje.
Det är så hemskt när samhället SKA hjälpa men snarare stjälper än hjälper. Det hade icke fått ske i industrin t ex. Men människor behandlas sämre än disktrasor.🤯